Ett år, flera räkor

Har ju helt glömt och smyga in ett inlägg om att vi faktiskt firade ettårsdag för ett litet tag sen. Ja, ett helt år faktiskt – det gick galet fort. Jag var så mån om att sopa rent framför min egen dörr där mitt i all ångest och sorg och när det väl var gjort och jag kunde tillåta mig själv att känna in vad jag ville göra med livet… då bara blev det så. Inte vad jag hade planerat, men det är ju inte alltid utav ondo att det blir så uppenbarligen <3

Det är fortfarande svårt för mig att skriva om detta eftersom det här, vid den här tidpunkten förra året, är så starkt förknippat med den enorma skuld och samtidigt enorma lättnad som jag försökte förstå mig på och reda ut, och acceptera att jag faktiskt tagit steget att lämna mitt förhållande. Och mitt i allting händer det här med Marcus och ja, det var fan inte lätt. Samtidigt som det var helt fantastiskt. I ett enda virr-varr. Nu ett år senare känns allting så självklart, och det förbluffar mig att tänka att det bara var ett år sedan jag var på väg nån helt annanstans och det bara försvann. Alla dessa år, nu bara ett minne med viss eftersmak.

Skuldkänslorna finns fortfarande där emellanåt. Hur det måste ha sett ut, och vad folk har trott. Men så inser jag också att det inte spelar någon roll. Det är inget som är en del av mig nu och jag kan inte göra det ogjort, vill inte göra det heller.

Så. Ett år. 

Jag fick min ettårspresent lite tidigt eftersom jag behövde den rätt omgående – nämligen en svamptork, haha!

Sen när jag kom hem efter jobbet så väntade detta på mig i hallen – vackra höstblommor och en chipsbukett (såklart!) och som en bonus en tidning med glutenfria recept eftersom jag hade tänkt minimera gluten i min kost också. Mycket omtänksamt och lyhört!

Sen var det bara och kasta sig in i duschen och svira om som gällde, eftersom vi hade bokat skadjursbuffé – och herregud så mycket gott det fanns. Tur att det var i princip fullt där inne på Levins (jajamen, passande restaurangnamn) med folk som var där i samma syfte så man slapp skämmas för sin tredje överfyllda tallrik.  

Av mig fick Marcus personligt graverade manschettknappar med en flört åt både World of Warcraft och Warhammer-referenser i romantikens tecken. Från en nörd till en annan. 

Inledde med bubbel såklart och en flaska fräscht, gott vin. Lyxigt!

Gjorde en ansats att verkligen försöka smaka på allt, alla olika musslor och röror… och en halv krabba!

Bra posermaterial med vinglas och havdan krabba.

Men hur äter man en sån här tingest?

Mja, ingen höjdare… hårigt. Försökte anlägga en skeptisk min, Marcus sa att jag snarare såg rädd ut.

Men ja, resten var som sagt urgott och vi vaggade hem proppmätta och belåtna efter Marcus typ fjärde tallrik som bara bestod av räkor och aioli till slut. Och så var denna årsdag till ända – nu blir det spännande att se vad det kommande året har att erbjuda!