En ode till Idun – och ett utrensningsryck

I skrivande stund sitter jag och mumsar på en bit choklad för och dels lindra mensvärken från satans avgrund (nej, det är ICKE tal om någon placeboeffekt, och hör sen!) dels som en belöning och rejäl klapp på axeln åt mig själv för gott dagsverke idag. Igår fick jag nämligen nog och bestämde att vi skulle ta källarförrådet – något vi skjutit upp i typ ett halvår redan. Jag tog på mig att kränga bort grejerna som var någorlunda OK och slänga resten i diverse återvinningscentraler. Och nu är det som att hin håle själv har farit i mig och blitt skvatt galen över aska och kolbitar i hörnen, för nu är jag på utrensnings-raid minsann!

Hela förmiddagen lade jag ut grejer på en köp-och-säljsida och har fått skriva in alla hämtningar i kalendern för och komma ihåg vilka som ska ha vad. Jag har packat en påse skor, en påse husgeråd, och en mindre kartong full med smycken (rensade ut två tredjedelar av min stash, alltså herreGUD vad jag dragit på mig smycken genom åren och ändå använt samma tre typ) där jag tänkt lämna in hela rasket till vår lokala Busfrö-butik. Jag har varit riktigt hård mot mig själv och gjort mig av med saker där det tagit emot, sånt som jag velat ha kvar because of reasons men sällan använt eller liksom inte kan ursäkta att de finns kvar medans jag köper nytt med samma funktion. Försökt och inte tänka så mycket utan behandlat prylar som ett plåster – rivit av det snabbt och prydligt ner i en kartong eller påse. 

Däremellan har jag också hunnit med två hundpromenader, mail-dialog med hundbursförsäljare, en fika med min käre far och ännu en omgång slipning och lack av byrån. Hoppashoppas att den torkar och är OK nog att ta hem i helgen. 

Jag var till och med redo att ta mig an garderoben och lägenhetsförrådet nu under kvällen, men där fick jag sätta stopp för mig själv. Även fast det har varit otroligt skönt och liksom själsligt befriande att få rensa, så vet jag ju att det är lätt att fastna i det där flowet och köra på, för att sedan få sota för det under morgondagen. Nu ska jag istället komma i säng efter det här inlägget och hoppas att jag inte tagit i allt för mycket och undkomma den där hjärn-baksmällan som jag brukar kalla det.

Kanske kommer jag sova lika gott som den här grisen?

Förra helgen bytte vi vovve med mamma och Lasse, så Fidan fick följa med hem över helgen och Saga fick lite kvalitétstid i huset. 

Skönt ändå med en tung liten klump som ligger och stjäl täcket längst ner i sängen igen <3

Vi promenerade i Staffanstorp och då såg det ut såhär. R.I.P winter wonderland. 

Nu var det Fidans tur att få posera, och det syns i kameran att jag saknat henne – nu fick de där vinterbilderna hård konkurrens av mängder med staffebilder. 80% av det här inlägget är Idun typ, hehe. 

Fotade läääänge… Idun är van, och står snällt kvar, men lite trött blir man allt av modellandet.

Men en rejäl pinn-fight piggar alltid upp.

Och så gäller det att hålla koll på vart det Svarta Monstret är någonstans.

Underbart tyst och fridfullt. Ja förutom pinn-slaktandet då. 

Fina Fidan med snö på nosen <3

Har gått förbi det här huset i flera års tid nu och jag ser det aldrig öppet eller att någon är där. Undrar vem det tillhör. 

Gulligt är det iallafall och jag skulle absolut inte ha något emot och husera här.

Kan vi gissa att hon räcker ut tungan åt Svarta Monstret måntro?

“Nähä jag skulle väl ALDRIG…”

Ny pinne, nya ryck. Härligt och vara vovve ändå.

Var mycket fascinerad över alla dessa iskristaller överallt.  

Som sylvassa, iskalla små taggar.

Nog en av de vanligaste vyerna i mina fotoalbum – jag hamnar alltid efter pga måste stanna och fota ett grässtrå, en fint formad jordhög, skalbagge eller vad det nu månne vara. 

Någon hade precis varit och grillat vid parkeringen, och vi blev påminda om hur sorgligt få picknickar och grillstunder vi haft på sistone. Bot och bättring på det framöver!

Slutligen ett av mina absoluta favorithus som också ligger här ute. Drömbostaden med kohage och minisjöar som grannar. Ja, iallafall om man gillar doften av kor. 

Nu ska här sussas, och imorgon taggar vi fredag och MER RENS! Så wild´n crazy asså.