Post-socialiseringscraze

ÄNTLIGEN ledighet och lite lugnare tempo! Nu är även kick off:en avklarad, och jag är ledig fram till torsdag, då går jag på mitt första nattpass. Inte helt ensam dock, utan jag kör ihop med kollegor över helgen. Sen två dagspass med en recap, för och se vad som saknas eller inte funkar. Sen nattpass igen – och därefter ska jag gå in i gängse schema, med massa härliga lediga dagar.

Det känns som jag har haft på mig en extrovertmask i två veckors tid nu, hehe – jag som tidigare sagt att jag blivit så dålig på kallprat etc efter utmattningen… det är jag INTE nu kan jag ju säga. Jäklar vad jag har varit social och utåtriktad, frågvis och glad och intresserad av allt och alla de här senaste veckorna. En riktig crash course i alla möjliga sociala sammanhang.

Det har varit rätt kul och framförallt nyttigt, men satan vad slut i huvudet jag är nu alltså. Mer än vanligt alltså, höhöhö…

Därför är det skönt att veta att jag inte behöver stressa nu och klämma in en massa aktiviteter på mina lediga dagar. Jag kan till och med unna mig att ta det lugnt idag, och bara mösa runt med min kaffekopp och mjukisbyxor. Eftersom jag ju har två, två och en halv dag till att göra det jag ska på. Riktigt nice!

För övrigt så är det Dalina som får ackompanjera texten i det här inlägget idag, en av hästarna som Sara och Malin rider och som jag fick äran att fotografera för ett tag sen. Moe, den stora shirehästen som jag red, fick tyvärr tas bort för en tid sen. Men har jag tur kan jag kanske ta en sväng med någon av de fina vita bjässarna istället framöver.

Hur var kick-offen då? Och hur ÄR egentligen jobbet?

Jodå, jobbet i sig är bra – iallafall den delen jag känner till och kan, vilket är IT Support-delen Sen har vi en Retail-del också, där vi supporterar dagligvaruhandel. Det vill säga en del klädkedjor, butiker etc. Det är helt andra system och datorer att hantera, och frankly lite skrämmande för en annan som är van vid trygga Windows liksom. Men eftersom jag kommer jobba natt, så kommer jag till 90% hantera IT-delen och ingen Retail alls, så det jämnar nog ut sig.

Och det är faktiskt himla skönt att sitta i en servicedesk igen, och faktiskt hjälpa människor – de ringer in ett problem, jag kopplar upp mig och löser det, de blir glada, vi önskar varandra en fin dag – och sen är det klart. Nästa! Inga flummigheter, inga eskaleringar som mynnar ut i ett tomt svart hål, inget tjat och gnat eller förbättringsarbete som ignoreras. När jag går hem kopplar jag bort jobbet så fort jag kommer ut i trappuppgången. Användarna är sällan stressade, ofta på gott humör, och IT anses faktiskt vara något som ska respekteras och de är glada för vår hjälp. Bara det gör mig mindblown typ, som är van vid den totala motsatsen.

Kollegorna är trevliga och det är rätt blandad ålder på allihop – men majoriteten av dem kommer jag ju sällan träffa mer än vissa måndagsmorgnar kanske, då vi har gemensam frukost och jag går av nattpasset lite senare. Eller om jag tar några extra dagspass.

Och kick-off:en – tja, jag ska inte sticka under stol med att jag per default inte är så förtjust i sådana här grejer, men tänkte det var bra att hänga med för och socialisera det jag kan, innan jag försvinner i natten. Och få lite pejl på vilka folk är. Bokenäset som vi var på, var superfint – ligger precis vid havet, vacker interiör, otroligt god mat och fika. Vi bodde två och två i stugor, och jag hamnade med en av 2nd linearna – en tjej som jag klickade direkt med och satt och snackade med i nästan tre timmar från det att jag satte min fot innanför stugan. Sedan hängde jag med henne och hennes kollegor under kvällen. Det är intressant det där ändå, hur man liksom dras till samma typ av människor hela tiden. På alla IT-ställen jag varit på (alla två, haha!) är det liksom 2nd line peepsen man varit bekvämast och umgåtts med, oavsett ålder.

Middagen var som sagt urgod, och efteråt satt jag mest och snackade och lyssnade på de två kollegor hos oss som också jobbar natt, som blir “min” grupp-i-gruppen så att säga. Det var öppen bar, något som vissa utnyttjade mer än andra – som sig bör på sådana här tillställningar I guess. Jag stannade vid två glas vin och några klunkar bubbel.

Dagen efter var det teamduell, med förutbestämda team – jag hamnade med en kollega, ett gäng norskar och en holländare. Fun fact: när jag skulle gå igenom två kunder med två norrmän remote, alltså att de satt via telefon och guidade mig till och logga in i alla system – så krånglade precis ALLT, jag visste ingenting om någonting och det var rätt svårt att höra dem bokstavera i luren. Det tog fan två och en halv timme för vardera kund, bara för och KOMMA IN i systemet, och den skulle vi ju gå igenom ärendesystem och vanliga fel också. Det var asjobbigt, jag kände mig helt blåst, men tänkte; “aja, jag kommer iallafall inte träffa de här personerna IRL ändå”.

Båda var med i mitt team. Seriöst alltså. Men vi hälsade och garvade och i efterhand har de andra sagt att de också hade jättesvårt med sina genomgångar, så helt blåst var jag inte iallafall.

Själva teamaktiviteterna var faktiskt rätt bra sådana – de hade tagit in eventpersonal som kunde sådana här saker, och vilken skillnad det blir då. Alla stationer bestod av kluriga uppgifter där alla var tvungna och samarbeta samt koordinera. Inte bara skjuta fram den som är mest analytisk, eller gå undan för att man inte är tillräckligt stark. Vårt lag hette “Amöborna” (fråga inte) och tro fan om vi inte gick och vann hela rasket!

Så nu får jag byta ut min “My GOD I´m so bloody blonde sometimes”-mugg mot en rosa som det står “Babe” på istället, haha!

Efter teamduellen var det lunch, fika, föreläsning, the usual – sen fyra timmars bilresa hem igen, till huset där bara Lasse och vovvarna och härlig tystnad rådde. Vi köpte hem kebab, och det slutade med att jag sov kvar eftersom tanken på och åka hem till ett kallt, mörkt hus och börja elda inte var så tilltalande. Söndagen sov jag läääänge, tog en underbar promenad i Ödeby, och åkte hem och såg Lejonkungen på TV medans jag eldade som en galning.

Och idag har jag sov sagt också tagit det väldigt lugnt – jag ska påbörja några beställningar, fortsätta bokföringen, och spåna på lite påskkorgar. Ute skiner solen och det har börjat titta upp både krokus och tulpaner i trädgården. Så härligt med vårkänsla i luften! Kanske skulle fortsätta planeringen av odlingsbäddarna med, och skola om min vintersådd.

Hoppas ni alla har en fin måndag, och är rädda om er – pöss!