-
It´s alive! Igen.
Yes, undertecknad och framförallt dess blogg är fortfarande kvar. Det dog ut helt där med lusten efter Pudding, och det har även varit tusen andra grejer som satt käppar i hjulet. Jag håller på och testar ADHD-medicin, med väldigt varierande resultat. Mitt humör och mående är som en veritabel mystery bag, du har ingen aning om vad du får för dagen, eller snarare per timme på sistone. Det har varit tufft, jäkligt tufft. Det är både medicinen och insikter och saker som kommer ikapp och saker som kanske inte funkade så bra som jag trodde, allt i en salig röra. Men det har såklart varit bra saker också. Jag saknar…
-
En stor sorg över en liten höna
Jag har lite sparade, påbörjade inlägg som egentligen skulle kommit först, men så hände det här och det fick liksom prioritet över allt annat. Pudding är borta. Vår älskade lilla favorithöna, så tam, social och rolig. Hönan som verkligen uppfyllde allt jag hade önskat mig kring och ha höns. Hon blev favoriten redan som kyckling, för att hon var så fluffig och orädd. Och det var bara en vecka sedan jag skickade en så himla idyllisk videosnutt till Malin, när jag går ut i trädgården och Pudding kommer springandes. Jag håller ut en arm och frågar “ska du med?” och hon hoppar upp direkt. Sen sitter hon där och tjattrar…
-
En rocky start på året – trasiga grejer, och en diagnos
Alright, ingen idé och gå som katten kring het gröt. Starten på 2023 har varit tuff. Efter jul och nyår var det som att jag gick in i någon slags hibernating stage, där det enda jag orkade med var och ligga på soffan och fly in i den SUPERBA Realm of the Elderlings-serien. En bokserie, för er som inte imundigar fantasykultur utanför streamingtjänsterna. Oj vad bitskt det där lät, det var inte meningen. Och racka ner på streamingtjänst-tittande liksom. Anyway. Jag tror det var en kombo av att hela förra årets turbulens äntligen hann ikapp mig, jag kunde acceptera att företaget nu är vilande och släppa det, och börja förbereda…
-
Insnöad i lugnet
Gul varning häromkring idag, orange igår Stora mängder snö i kombination med kraftiga vindar. Vår bondegranne fick slita hårt med plogningen igår, det tog liksom en timme från det att han kört vägen utanför, tills det var dags igen. Jag åkte iväg till Borghamn för promenad förut och fick köra i 50 hela vägen – mängder av drivsnö på vägarna, och allt vittvittvitt. Det går knappt att se vart åkern slutar och vägen tar vid. Gick längs med vattnet och köpte chips i lanthandeln, så jag klarar mig ikväll. Det var precis att jag kom hem i tid innan vägen här var oframkomlig – här samlas massor av drivsnö också.…
-
Vi sörjer en höna, men har en till tupp. Utredningen och en oönskad julklapp.
Sådär, då har vi klarat av den årliga traditionen av att glömma betala förnyelse av domänen, och därmed få sin blogg avaktiverad och behöva betala tre ggr så mycket för och återuppväcka den. Varje år. Nu dock, har jag äntligen satt den på automatisk betalning. Efter, vad – tio år? Anyhow, nu är vi back in business. Snön kom, var supervacker, och försvann. Nu är det blask och blött och SNORhalt och så jäkla deprimerande. Vi var SÅ nära och få en vit jul, och så blev det bara snatched från oss rakt framför näsan. Vi fick även ett annat obehag i tidig julklapp, i form av ett läckande rör…
