En lördag i marsmobilbilder

Här sitter jag och blänger på jobbtelefonen just när detta skrivs och både vill och inte vill att den ska ringa, såhär i beredskapstider. Vi får väl se under tiden detta skrivs om det blir en lång natt men ledig dag (edit: det var lugnt, däremot trodde jag att allt från regnet mot fönstret till mitt alarm var jourtelefonen). Det ringdes lite fel redan igår (förrgår) natt så är aningen groggy nu efter en intensiv dag – när jag dessutom var uppe och snurrade och stirrade efter pizzabudet klockan halv fem på morgonkvisten…

Hade tänkt skriva lite om veckan som gått men förra veckan var verkligen ingenting och ha, förutom en mysig måndagskväll och så fredagen då. En salig röra av PMS, jobbångest och stressymtom var ingen bra kombo whatsoever så vi skiter i veckan (förutom måndag och fredag då) och kikar på hur helgen såg ut genom mobilkameran istället. Jag har knäppt av random kort hela helgen och tänkte det kunde vara kul att framöver kunna kika tillbaka på en helt vanlig helg i mars när vädret gick från 11 grader och strålande sol till minusgrader och snöstorm.

Vi startade dagen med att dels sova ut (eftersom vi båda totaldäckade i soffan innan tolvslaget på fredagskvällen) och sedan bar det i vanlig ordning iväg till valfri skog. Det här är den rutin som vi har haft sen allra första början tror jag och sällan ruckat på. Denna lördag blev det Håleberget, och vi gick dessutom “baklänges” genom att starta där vi brukar komma tillbaka. Wild´n crazy asså. Det visade sig bara att den vägen var typ dubbelt så jobbig eftersom det var mycket brantare uppför berget där. När vi väl kom upp på toppen fick vi sätta oss och bara flämta ett litet tag. Men det var bara Marcus som hundarna försökte återuppliva.

“Dö inteee!”

Tillräckligt med plusgrader ute innebär täckfritt för Fidan och det är hon så glad för – känns som att hon är typ naken dock.

Men härligt pigg och glad var hon och skuttade längst fram, vilket är ovanligt nuförtiden. Stretade på bra uppför berget med, tror det är bra träning för henne. Neråt är lite sämre för onda vovveleder.

Jag plockade på mig lite av naturens gratisdekor i form blåbärsris…

…som skulle få hålla de här ljuvliga fredagstulpanerna från mitt hjärtegryn sällskap. Klantigt nog ställde jag den lite för nära våffeljärnet när vi skulle inta frukost så de slog ut typ dirr och ser ut som en helt annan blomma.

Våffeljärn ja, efter promenaden och allt bergsklättrande så slog vi till på en rejäl våffelbrunch med massor sylt och bär.

En nyklippt fining, fräscha snittblommor, trötta ben och mängder med kolhydrater. Bättre blir det inte!

Eller jo, faktiskt så – vi chillade hemma i ett par timmar, sedan traskade jag iväg till konditoriet och köpte lite mer sötsaker och snappade upp en blomsterkvast på vägen med ännu mer tulpaner. Vi skulle nämligen förbi farmor på en redig lördagsfika också.

Toscarullar och göttiga apelsinsnittar som är lite av en favvo. Bland annat.

Det blev åtskilliga koppar kaffe och mycket snack med farmor som jag av någon anledning missade och få med på bild. Vi pratade om allt mellan himmel och jord och sedan nämner farmor att hon börjat fundera på om vi barnbarn vill ha något av alla de pinaler hon har gömda i skåp och lådor. Bland annat en hel matservis från Rörstrand och massor tallrikar, silver och annat smått och gott. Tro om jag blev som ett barn på julafton när vi satt och öppnade alla mystiska luckor i vardagsrummets möblemang och hittade den ena skattgömman efter den andra.

Låda efter låda med tårtspadar, kaktänger, vackert utsmyckade, sirliga bestick, allt med en härlig patina färgad av tidens gång. Jag sa ja, tack och bock, jag tar väl hand om alltihopa, och all cred till Marcus som sa att det är väl klart du ska ta emot din farmors fina saker om hon vill ge bort det utan en tillstymmelse till förebråelse över vart sjutton jag har tänkt ha allt i mina redan husgerådsöverfulla kökslådor.

Jag ska återkomma och hämta hem ett par godbitar framöver sen. Med mig hem nu fick jag de här tre karamellerna från Rörstrand och Gustafsberg som jag ska putsa till och använda flitigt.

Socker-och-tallriksstinna drog vi och handlade till kvällens middag. Vegetarisk kebab som sen var pulled pork stod på menyn och Marcus fick ett oemotståndligt sug efter knaprig, friterad pommes så vi gjorde slag i saken och inhandlade en fritös på vägen också.

Samt detta – hur mycket vuxenpoäng är inte det inte när man börjar handla hem servetter på extrapris?

Och så promenad igen förstås. Även denna runda runt ena sidan av kanalen gick vi från andra hållet. SÅ snurrigt va!

Rådiggar det här sockerdrickaträdet. Lätt att jag skulle gömma nåt läskedryckigt här inne och låtsas som att Pippis dendro-happenings var en fullt seriös grej om jag hade kids.

Vi hann precis komma innanför dörren innan det började segla ner snöflingor efter en solig dag med 11+ plusgrader. Det var dags att kirra mat och arbetsfördelningen blev som följande: Marcus fixa friterandet, jag fixade fruktigt vin. Helt OK för min del.

Eller ja, visserligen fick jag först ge mig ut på kokosoljejakt efter att konstaterat att ett ynka paket knappt täckte botten på sagda fritös, såklart. Snöflingorna var stora som femkronor.