Lördag i Rostock del 3

Efter att vi druckit upp vår drinkar och vilat på hotellrummet ett par timmar, så gav vi oss ut igen en tredje gång till marknaden och tivolit – denna gång lite för och bara känna in stämningen, köpa nåt mer gott som vi varit sugna på, och se efter en sista gång om det fanns något vi ville ha.

Och åka spöktåg!

Som visade sig inte vara så superläskigt men jag blev rädd bara av ren fantasi om att det SKULLE vara läskigt, så jag var rätt nöjd ändå. Placebo-effekt you know.

Vi käkade tjock belgisk våffla med massor chokladsås.

Och återvände till samma ost-stånd där jag köpte camembert, och köpte ostspett fyllda med salami och annat gött. Apropå camembert förresten, så var det lite roligt när jag skulle beställa . Jag hade nämligen gett mig den på att beställa på tyska och övade på frasen flera gånger i kön för och säga rätt. Jag hade noterat att camambert såldes med lingonsylt eller ananas, så upprepade ordet preiselbeeren om och om igen tills det satt. Och när det slutligen var min tur stegar jag fram och säger, på helt begriplig tyska (tyckte JAG!) att jag ville ha en styck camamebert med lingonsylt, tack.

Uppenbarligen var inte tysken på andra sidan fritösen lika imponerad, för han frågade mig  vad jag ville ha för tillbehör – och det hade jag ju redan sagt! Så jag försöker kraxa fram preiselbeeren igen men ljudnivån är så hög och han frågar igen så jag pallar inte och utbrister “give me ALL OF IT” och tänker att vafan, jag får väl stå ut med ananasen i maten då.

Varpå han rynkar ögon brynen, tittar misstroget på mig och tar sen fram en lista med ord på tyska och engelska – och då visar det sig att det finns typ femton olika tillbehör TILL, bland annat pepparrot, aioli, någon obskyr majonäs och senap.

Jaha.

“Nur preiselbeeren, bitte“

När vi gick dit igen för spetten så var det Marcus som beställde – samma tjomme står bakom (en ny!) fritös och jag ser hur han kastar en blick på mig i min vita uppenbarelse och jag tänker… “undrar om han känner igen mig och tror att jag skickat fram Marcus för och sköta snacket nu bara för att“.

Någon timme efteråt upptäcker vi ett stånd som säljer svensk glögg mitt i allt! Spetsad sådan dessutom, med namn som “Vikingen” (glögg med rom) och “Blonda Svensken” (glögg och vodka). Marcus stegar självsäkert fram och beställer – på svenska. Och de ytterst icke-svenska kvinnorna bara tittar dumt på honom tills han re-phrasear och beställer på engelska.

Nåväl, det var oväntat gott med glögg och rom ihop faktiskt, så tips!

Därefter känner vi oss faktiskt helt tillfreds med julmarknad för dennna gång, och traskade hemåt mätta och glöggvarma till tonerna av denna enorma sagoorgel som stod och spelade, med ukulelespelande kvinns och behornade små skrevande män och onyktra tyskar som dansade ringdans bakom oss.

Nästa dag på söndagen åker vi hemåt, jag blir krasslig och reseledaren läser sagor för oss på bussen och vi får titta på Sunes Jul, det är en vecka kvar till jul och snön är borta men vi har superfina julgransdekorationer och första resa tillsammans avklarad. Och jag hoppas verkligen att det blir många fler.

Ha en go dan-före-dopparedan gott folk!