Fortfarande husägare, bråda tider och irländsk afton

Dag fem som husägare! Iiiiihhh det har PRECIS börjat sjunka in så smått. Fortfarande får jag ibland de där härliga tillfällena då man glömt det i en minut och kommer på att “i sommar kan jag anlägga mina egna pallkragar”, “jag kan skaffa akvarium”, “jag kan börja kompostera” (hahaha ja det är en brokig skara saker för min del att se fram emot). Jag är så otroligt sugen på och börja packa redan nu – men nu har vi drygt två och en halv månad på oss att fixa allting i lugn och ro och det är väl lika bra det. 

Den här gångna veckan har varit mer intensiv än det senaste halvåret kombinerat för min del – vi hade hejdå-After Work för Marcus på tisdagkvällen där jag skyndat hem mellan Linköpingsturerna för och införskaffa hans vinpresent och dra ut alla hundar på promenad. Där “råkade” vi också läcka hela hushistorien som sedan fick ett lyckligt slut, men där och då så höll jag på och få hjärtsnörp när jag fick ett sms från Lyko med information om rea. Jag trodde det var vår budgivar-nemesis. 

Sedan fick vi ju huset på torsdag morgon, och ett intensivt planeringsarbete tog vid. På kvällen skålade vi i i bubbel, och sedan påbörjades jakten på besiktningsmannen som vi ville boka in genomgång med. På fredagen sade jag upp min lägenhet och bokade in besiktning plus visning, vi hade möte med banken och lade upp amorteringen, och under kvällen drog vi med pappa och Heidi till irländsk afton. 

Jag drack ur min första öl-pitcher sen hemkomsten från den Gröna Ön, och det serverades irländsk buffé. 

De andra tyckte att det var dåligt kryddat och inte smakade så mycket – men det är ju det som ÄR irländskt käk, hehe. Jag åt potatis och kålsallad med god aptit, och massor soda bread. Som jag saknat soda bread <3 ska baka det i huset sen.

Första bandet som spelade var riktigt bra och de drog av “Wild Rover” det första de gjorde, till min stora lycka. Men sedan tog ett annat band vid, och det kändes som att vi totalt missade något för 80% av alla besökare blev alldeles vilda och vi fattade ingenting – de spelade inte alls irländska grejer, de körde nån slags kombinerad svensk folkvisa goes kanske-eventuellt-en-sträng-av-irländskt och med en rejäl gnutta dansband inslängt. Inte riktigt vad vi var där för. Måttet var rågat när de började spela någon jäkla dänga om att “tjejer ska vara mulliga”. Det är inte så superfräscht när sex män i övre medelåldern står och sjunger om hur tjejer ska se ut. Att det fortfarande är en grej 2018 liksom…

Efter det tog vi vårt pick och pack och drog till Hemmakväll för chipsinköp istället. Trist, men första delen av kvällen var iallafall nice.

Sedan kom lördagen och då var jag iväg på Motala Expo med siktet inställt på och snacka livsmedelsverksamhet med en tjej som stod i Nyföretagarcentrums monter – nämligen Brenda som har Min Söta Värld och är en fellow tårtfantast. Det var totalt smockat med folk och efter två varv hade hela dagens energinivåer blivit totalt dränerade – men jag lyckades få fatt i Brenda och kunde ställa ett par frågor som jag fick bra svar på. Kul! Dessutom kom jag hem med goodie bags och erbjudanden både från Colorama och lokal allservice från Vadstena. Kan vara bra och spara till i sommar. 

Seeeeeen var det dags för vin-och-pysselkväll i Vadstena, så efter en power nap och en uppfräschning så hoppade jag in i Talithas bil och drog in till min soon-to-be-nya-hemstad. Så värst mycket pyssel vart det dock inte, vi käkade Sannas supergoda hemgjorda sushi, jag testade pizzerians Vesuvio med kebabsås in the name of research (måste ju veta att de håller måttet som eventuell stammisställe) och vi spelade spel, drack vin och prataprataprata. 4:e gången jag förtärt alkohol denna vecka, nu vill jag inte ens se ett vinglas förrän det står på en av våra verandor lagom till midsommar…

Lite småsaker fick jag gjort iallafall, och lyckades få med mig Malin och Talitha att fixa varsin drömfångestomme (heter det ens så? har jag ett nytt ord här?) så jag har lite grunder iallafall.

Och nu är det ny arbetsvecka, idag ska jag på KBT igen och senare i veckan vankas både besiktning av lägenhet och en tur ut till huset där jag kommer få öppna det själv för första gången (iiiiiiiihhhh!) och snacka besiktningsprotokoll med killen som besiktade huset. Vi ska gå igenom allting och han får peka ut saker vi bör tänka på och eventuella förbättringsåtgärder. 

Sedan måste vi boka flyttstäd och flytthjälp och fixa villaförsäkring och planera staket och kolla så papprena för skuldebrevet kommit in och Marcus ska iväg till Stockholm halva veckan och jag har ännu ett möte med banken där vi ska diskutera fonder och placerande. Puh! Så många vuxenpoäng på en och samma gång. Nu får jag verkligen träna mig i och hålla stressnivåerna i schack.

Nu ska jag iallafall käka upp min kaviarmacka och sen ta alla tre dogs på en skit-så-mycket-du-orkar-runda innan det är dags att dra in till Linkan. Nu har jag iallafall det perfekta knepet för och inte gå upp i stress under alla hundraelva småsaker som ska fixas och planeras – jag har min målbild av mig själv sittandes på största verandan en ljummen sommarkväll, i en enkel korgstol eller soffa, blickandes ut över åkern och VÅRA lummigt gröna (förhoppningsvis) buskar och träd. Kanske det där glaset rosé eller en iskaffe. Och så funderar jag, NOGA – vilken typ av fågelbord jag ska skapa och hänga upp i den bästa björken till vänster. Aahh….