En släng midsommar

Idag höll jag på och inte komma ur sängen – jag premiärbesökte nämligen gymmet här i Vadstena ihop med Malin igår, med tanken att få igång någon form av träningsrutin igen. Malin satte ihop ett snabbt pass för core och ben, och SATAN vad jobbigt det var. Helt sjukt hur snabbt det går att förlora de stackars muskler man ändå jobbat upp under en längre tid. Men gött också – det har ju inte blivit så mycket powerwalks här med alla aktiviteter, varmt väder och gamla vovvar. 

Men ja, idag och några dagar framöver får jag hålla mig i väggen och gå i sidled nedför trappan, ett steg i taget med båda fötterna, som ett barn. Ajajaj.

Vi tänkte dra och kika på Tåkerns Trädgård eller något liknande till förmiddagspromenaden idag, men först lite sena midsommarbilder!

En klassisk midsommar ute hos oss nu såklart, med massor av god mat och standardgästerna. 

Oliver bestämde sig i sista minuten för och komma upp, också standard – vad som icke var standard, var Kicki som presenterades som hans nya flickvän. En supergullig brutta med skinn på näsan, det behövs om hon ska sällskapa med den här odågan.

Vi hjälptes åt med mat eftersom vår hushållskassa var lite skral vid det här laget, hehe. Jag gjorde iallafall avokadohalvor med laxröra, och en spansk potatisomelett med heta räkor. Och ett bröd stoppat med massor ost, smör och vitlök, tips!

Älskar för övrigt dessa tallrikar – Gustafsbergs Flora, som jag räddade från sopstationen i Motala. 

Idun var också midsommarfin <3

Efter maten blev vi tydligen med darttavla. 

Och det är inte midsommar utan att behöva ha jacka på sig för utomhusaktiviteterna!

Vovvarna fick festa på råa märgben dagen till ära, och Saga gick och grävde ner sitt på femtioelva olika ställen.

“Vadååå?”

I skymningen tog vi världens bästa gruppbild…

…och efter mycket om och men så bidde det kubb! Marcus var som synes mest entusiastisk av alla. Fan, världens mest sammanbitna kubblag detta asså. 

Vissa skolkade och ägnade istället djup koncentration åt Snapchat. 

Och vaktade roséglasen då. 

Sen äntligen kunde Saga äta lite på sitt ben efter att vi spolat av det en triljon gånger. 

Då var det dags för en sen efterrätt – jag hade gjort en enkel marängtårta, och den här halvsuddiga bilden är den enda jag har pga skum belysning och sötsugna gäster. 

Fylld med grädde, jordgubbar och lemoncurd och så kunde man sprinkla på daimkulor om man ville. Såååå gott!

Sen bidde det en hel del vilda diskussioner i snapsens töcken, och när Kicki och jag tröttnade tog vi vår tillflykt till vardagsrummet där vi sen spelade kort med brorsan och Marcus, och slog på en film och chillade resten av kvällen. Tanken var att vi skulle grilla med, men alla var så mätta efter den sena lunchen och tårta så det sköts upp till dagen efter. 

Alla sov över, och när tillräckligt lång tid hade förflutit för att ge sjusovarna ordentligt med bakfyllesömn, drog Åke igång sitt bidrag till midsommarbuffén – motorsågen. 

Det var dags för pungpäronträdet att möta sitt öde. 

R.I.P. pungträdet. 

Hela trädet togs bort, inklusive så mycket av stubben som det gick, eftersom det då kommer bli lättare för oss att sätta staket där. Vi får klara oss med äppelträdet så länge. Men nu vart det väldigt luftigt och öppet här istället. 

Långsamt började alla vakna till liv under dagen, vi bryggde starkt kaffe i omgångar och dukade fram en evighetsfrukost med rostat bröd och pannkakor. 

Vi fyllde på vovvarnas vattenskålar medelst trädgårdsslangen och det var det bästa som skett på hela helgen tyckte både Kelly och Idun, som är galna i och jaga strålen. 

Splosch!

Och sedan förflöt dagen i maklig takt, tills det kurrade i magarna igen och vi grillade det som skulle blivit midsommarkvällsmat. Nu sken solen från en klarblå himmel och knappt en bris – såklart, varför ska det ALLTID bli så på midsommarhelgen?

Många vackra fjärilar kom och gjorde oss sällskap och ett par dagar senare upptäckte jag varför. 

Björken närmast mina pallkragar på framsidan savar nämligen, eller något liknande, för det ligger en sursöt klump med frön och annat vid foten som fjärilarna är som galna i. Det satt fyra-fem stycken där hela tiden. Så länge de låter bli mina pallkragar så får det ligga kvar för dem att festa loss på.

Nu börjar min sista semestervecka, och jag ska försöka att både ta det så lugnt som möjligt, och göra så mycket roligt som möjligt. I slutet av veckan åker Marcus iväg, och jag får avnjuta ensamheten här ute för första gången. Förmodligen blir det en sväng in till Sommarknäppen, annars ska jag bara insupa det sista av lugna, kravlösa dagar tills allvaret drar igång igen. Eller ja – så mycket allvar blir det väl ändå inte med tanke på att typ alla går på semester när jag väl är tillbaka. Det är ju ändå bara juli.