Lite ledighet och en munktårta

Idag är första dagen på hela veckan som inte har en agenda. Jag har stått och preppat inför REKO i Mjölby hela veckan, sålt precis lagom med rabarberkolasås, praliner och kolatryfflar i totalt hällregn och åska. Jag måste städa ur bakstugan, och röja inne i huset där precis allt blivit uppskjutet typ. Men idag finns inga måsten. Jag sov ända till klockan halv elva (!) vilket jag inte gjort på hundra år känns det som. Vaknade klockan nio av att larmet ringde, men då låg Fidan tryckt intill min mage som en liten kanelbulle, så ville inte gå upp då. Jag vet inte om jag inbillar mig, men det känns som att ju närmare den sorgliga dagen vi kommer, desto gosigare och mer kontaktsökande blir hon.

Igår efter REKO, och lite handling i Mjölby ihop med mamma som kom och hjälpte mig förbereda det sista <3 tog jag med Idun på ett kvällsdopp i Nässja. Hon blev själaglad när hon märkte vart vi var på väg, men det tog inte många minuter av spring i vattnet med boll och stockar innan jag ser hur hon haltar runt. På hemvägen fick jag bära henne en bit, och sen gå väldigt långsamt. Man såg verkligen hur hon stretade på med ont överallt. På ett sätt styrker det mig i att beslutet är rätt, på ett annat sätt håller ångesten över att inte ha gjort nog för och förhindra detta på och äta upp mig. Men jag pushar det åt sidan för senare, för känner jag efter ordentligt på det blir jag så otroligt ledsen och då blir Idun orolig.

Men ja, det var ju inte de ledsamheterna jag skulle skriva om ju, utan bara om den här fina dagen utan krav där jag bara ska göra vad jag känner för. Och inlägget ackompanjeras av en väldigt rolig “tårta” som jag fick göra i helgen med. Egentligen tackar jag ju nej till de flesta tårtor numera, och specialbeställningar när jag jobbar natt, men den här lät så rolig att jag inte kunde låta bli. Ett gäng munkar på ett fat. Bara och dra igång kreativiteten liksom.

Det var dock INTE lätt i den här värmen, och hela bakstugan plus mig själv såg ut som om en enhörning kommit in och kaskadspytt frosting överallt… hade till och med glasyr i håret som jag upptäckte först när jag skulle sova, att det luktade vanilj någonstans.

Tycker det är så himla kul att göra såna här lite sötare, ovanligare (i Sverige iallafall) grejer. Munken som syns längst till vänster i den här bilden blev jättesöt med en vit nalle som håller i ett hjärta. Men den vita chokladglasyren ser för jäkligt ut, den bara smälte och blev genomskinlig hur jag än gjorde. Hoppas åtminstone den var god, och köparna inte fick några obehagliga associationer.

Nu ska jag slurka upp mitt kaffe, sen åka och ta en promenad i Omberg efter att ha smörjt in mig själv plus hundar i myggmedel typ. Underbart med sommar, men skogarna däromkring är fan en krigszon nu.

Hoppas ni får en fin torsdag vänner!