Att ryggdunka sig själv
Tillhör någon av er av den skara av folk som har himla svårt att ge er själva cred och pepp, rent generellt (läs; alltid)? Samma här – det var bra länge sen jag gav mig själv någon form av klapp på axeln eller valfri kroppsdel i berömmande syfte. Men nu jäklar! Idag känner jag faktiskt att jag vill ge mig själv en helt fullkomlig, bröstkorgsekande ryggdunk med tillhörande konfetti och fanfartrumpetande. Idag har jag fan gjort allt.
Jag har hajat vad jag gör på jobbet och börjar bli bra på det, så idag var en sån dag då jag betade av möten på löpande band och fick ut faktiska resultat mixat med nya actions som INTE fick mig att börja kallsvettas av betingad stressångest. Vet inte när det skedde sist.
Utöver det så har jag utfört två x singelhundspromenader i Linköping mellan alla möten eftersom pojkvännen är i Stockholm, och roddat med mammas födelsedagspresent eftersom brodern är kvar i Göteborg. Jag lämnade lägenheten i Linköping efter ytterligare ett knippe extra Gullig-Flickvänspoäng och väl hemma i Motala har jag fixat shopping för fredagsmys samt helgens tårt-och-förrättsuppdrag. Jag har kompenserat mina hundar för deras långa bilväntan med att åka till ett nygammalt promenadstråk och låta dem nosa loss rejält medan jag snubblat fram med skoskav på rotiga stigar knappt upplysta av det tunna snötäcket. Idun nosade så intensivt så hon satte snoret i halsen.
Jag har fixat tårta inför helgen, jag har fixat den röra som ska fylla ett gäng tortillabröd till förrätten. Jag har planterat en palmjävel. Jag har kokat bulgur och gjort sallad till morgondagens lunchlådor. Och så kom jag ihåg att köpa torrschampo. Alltså, det enda som hindrar mig från och dra hem Superwomanmedalj i någon form idag är att jag dessvärre inte hann med tvättiden jag bokat. Attans. Next time maybe.
Kan dock som en mindre bonus nu när jag ändå är i gasen nämna att jag släpade ut samtliga kassar och påsar från min egna lilla återvinningscentral i förrådet igår, till den faktiska återvinningscentralen här i området. Jag sorterade färgade och klara flaskor, metaller, plast, kartonger och restavfall. Jag skruvade till och med av de återstående korkarna i flaskorna och sorterade dem. Återstår bara pantflaskor, men det nöjet sparar jag till helgen.
Såatteeee…. konfetti och trumpetfanfar var det. Jag har varit awesome. Tack Rebecca!
Det KAN vara så att energin kommer ifrån att jag praktiskt taget inhalerat en hel 200-grams Marabou fudge & havssalt chokladkaka. Vilket torde vara nåt slags rekord för min del, även i dessa PMS-tider. Men så jäkla god! Rekommenderas varmt! Marcus: om du träffar på den blonda hästsvanstjejen 35+ i kassan på Ica Tannefors kan du hälsa henne att JA, den var så god som vi trodde.
Som egenhändigt utfärdad belöning har jag då hällt upp näst sista slatten av Marcus öppnade flaska födelsedagsvin, och ska strax göra slut på de sista bitarna chokladkaka som en förskräckligt sen middag. Men whatever, jag är awesome. Se till att ni säger det till er själva med, minst en gång denna vecka och alla veckor framöver <3 Peace out!