En liten släng av sockerbak
Gomorron på er såhär en regnig torsdagsmorgon – försöker tänka att det är skönt nu att det faktiskt regnar och inte snöar, så vi går med stadiga kliv mot våren – men fasen vad denna tid inte är rolig för hundägare nu alltså. Det är nästan ingen idé och städa golvet hemmavid. Lika bra och ge flyttstädfirman något rejält och bita i, hehe. Nu är det MINDRE än två månader kvar till inflytt, tjoho!
En annan slags rastlöshet har infunnit sig nu – jag har grejer jag vill göra, men blir liksom ÄNNU mer trögstartad och har inte riktigt ro att sätta mig vid mitt överfylla pysselbord och skapa något när jag tänker att jag snart kommer kunna breda ut mig över flera bord, och sitta på en veranda eller gräsmatta med alla mina alster istället för och vara instängd i lägenheten.
Nu när påsken anlände dock så hade jag som mål att göra varsin liten påskkorg till familjen, och det lyckades jag faktiskt fixa till så pass att jag både lyckades med konststycket att göra dem lagom stora (aka inte over the top med triljoner olika saker och bakverk) OCH blir någorlunda nöjd själv.
Dessutom satt jag för första gången på jag vet inte hur länge, och gjorde sockerblommor. Det var som och möta upp en kär gammal vän igen. Nu försvann ju min låda med alla bakgrejer spårlöst i förra flytten, jag kan inte för mitt liv komma på vart den lådan tog vägen. Vi har kollat både hos mamma och pappa och jag vet med säkerhet att jag packade den och tog med den från Ekön, så vete sjutton. Tyvärr kostar det ju en del och samla ihop alla saker igen, så jag har fått ta det pö om pö. Men nu hade jag tillräckligt med material för att göra några dekorerade kakpraliner.
Det är lite som och cykla även med sockerdekor, har man vart borta från det ett tag är det lite ovant de första minutrarna men muskelminnet finns där från start. Ett sällsamt lugn infann sig – det här är något jag verkligen kan och finner rogivande att jobba med.
Ingen vanlig Apotekarnes påskmust här inte, med Marcus i huset – det ska vara fancy pants grejer.
Både blommor, blad och hjärtan på löpande band. Jag upptäckte fler verktyg jag hade behövt under arbetets gång, men det får hamna på framtida inköpslistan. Också ett tips inför kommande födelsedag, tipstips.
Kreativt kaos! Jag höll på och bli tokig på kaveln – man ska ju egentligen ha en speciell kavel utan handtag till sockerpasta, men det hade jag ingen. Trodde jag. Så jag körde på vanliga kaveln och det gick inte riktigt lika smidigt. Sen igår när jag skulle ha tag i en form från förrådet, så hittar jag en stor sockerpastakavel i samma låda som alla formar. Suck.
Här har vi då chokladbollsfyllda kakpraliner, jag vet inte riktigt vad en ska kalla det faktiskt? Normalt sett har man oreokakor i de här formarna, men jag har tänkt göra sådana som har olika chokladbollssmet och kanske veganska kakdegsbitar istället. Kakpraliner är det närmaste jag kommer.
Jag satt för ett tag sen och testade de här formarna och fyllningen med non-tempchoklad, alltså liknande blockchoklad, för och se om det skulle smaka OK. Men det smakade mest fettigt i mitt tycke, så det gick fetbort (höhö). Det finns dock andra alternativ och testa också, tills jag bemästrat tempereringen. Just dessa praliner på bilderna är gjorda i riktig belgisk choklad, men icke tempererade.
Och såhär blev resultatet. Inte så pjåkigt faktiskt.
Hoppas de smakar bra med, jag har en kvar hemma som jag ska testa till helgen – man bör nog vara chokladälskare när man äter dessa, de är rätt maffiga.
Himla kul och sitta och skapa fina sockersaker igen, och det här har jag ju lite tankar om och eventuellt skapa en business på i framtiden så vi får se vart det leder. Mycket planer och projekt nu och så kom huset mitt i allt, så jag får hålla huvudet kallt och bena upp allt i sektioner så jag inte blir överväldigad.