Panikpesto och pre-written post

Gomorron gomorron! När jag sitter och skriver det här är klockan halv elva på fredagkvällen, jag är lite lagom mätt på pizza och rosé. Vi har precis sett de första avsnitten av säsong två för både Westworld och Handmaid´s Tale, och sinnesstämningen är väl lite tung efter framförallt Handsmaids´s Tale. Vilken magomvridare. Jobbig och se – men viktig. 

Så efter den pärsen kände jag för och dyka ner i lite färgglada bilder, gulpa i mig det sista rosa bubblet, och skriva några rader. Om inte annat för och hålla mig vaken en stund till så det inte alltför tidig kväll. Stanna-uppe-fredagsfeelingen is strong in me.

Jag knäppte av några bilder av ramslökspeston förresten, tyckte det såg så fräsch ut. Och jag fastnade helt i att börja omplantera en massa växter och testbaka kakor samtidigt så jag glömde alldeles av att jag skulle göra pesto – tills Marcus kom och började pyssla med quesadillasen som ju de facto skulle ha pesto i sig. Det här med struktur och planering… inte min starka sida alla gånger när tusen idéer kommer samtidigt och skamlöst knuffar utan de som stod först i kö. 

Så det här blev lite av en panik-slänga-ihop-vad-fan-det-nu-är-i-pesto, eh… – pesto. Finhacka löken (eller skär upp skiten så pass att visdomständerna åtminstone inte kan slå segel av dem där bak i gommen) mortla dem ihop med pinjenötter eller rostade solrosfrön (om du är nötallergiker eller är för snål för svindyra pinjenötter – seriöst, minsta nötterna i världen och kostar ett öra och en nästipp typ) spola ner en lagom mängd olivolja och oförskämda mängder parmesan och mixa ihop. Gärna matberedare – inte en mindre mixer. Min rosa OBH Nordica gör grymma smoothies men en pesto var out of it´s league. 

Quesadillas för övrigt – toppenmat för och bli av med rester och slänga ihop något snabbt och billigt (om du inte köper massa pinjenötter till peston då, hmpf…). En eller två goda såser att doppa dem i så äre klart. Här med vegansk aioli spetsad med chipotlepasta. 

Måste nog åka och införskaffa mer ramslök i helgen. Jag känner ett trängande behov av ramslök på en veggo-pizza till kvällsmat nästa vecka comin up…

Annars då, så är jag tillbaka på heltid från och med igår. På villkoret att jag fortfarande kan jobba hemifrån minst två dagar i veckan, och att vi dessutom ska kika på om det finns möjlighet för mig att gå ner i tid. Om jag vill det. Jag ska fundera på det. Jag behöver också skärpa mig och ta fler pauser. Riktiga gå-ifrån-datorn-pauser. Inte switcha från ServiceNow till Pinterest och fortfarande sitta och stirra på en skärm. 

Jag är trött fortfarande, drömmer mycket och sover oroligt som sagt, men nu har jag hämtat ut mer sömntabletter och pratat lite med terapeuten om det. Se om jag kan dra det lite mer ingående i ett annat inlägg i helgen. Men so far känns det bra. 

Bakat har jag gjort med, som bara den. Och mer hoppas jag det ska bli i helgen. Och jag kämpar hela tiden med nya tankesättet att det inte behöver bli perfekt första gången – att mitt nya mål är att det ska finnas NÅNTING att lära sig av och förbättra andra gången. Ska jag göra verklighet av mina drömmar och idéer måste jag träna. Själva grejen med och träna är ju liksom att du är noob från början. Innehar tyvärr inga magiska fingrar som ger helt släta smörkakor eller ett spritsat 180-graders-smajl på cakepop-kaninen vid första försöket. 

Ochochoch – på söndag ska vi ut till HUSET och få rundvisning av ägaren, och checka om det är något vi ska behålla av det möblemang som står där ute. Pirr-i-magen-deluxe, nu är det inte långt kvar hörni! Och så min födelsedag mitt i allt också, undrar om det kommer några spadformade paket i år?

Nu ska jag iallafall svepa mitt rosé och stupa till sängs, så hoppas jag att jag kommit iväg till ramslöken när det här väl postats. Och att jag sovit gott såklart. Hoppas ni får en fin lördag!