Dagen efter dagen D, och konsten att vila

Hade en så mysig, lugn jul igår. Eller ja, minus att vi inte riktigt hann med och göra klart maten vi skulle ta med. Men bortsett från det. Vi vaknade skapligt, åt julfrukost och öppnade våra traditionsenliga julstrumpor. Jag fick en supertjock jultröja som jag sen typ bodde i. Marcus fick två hekto charkuterier i sin, hehe. Hälsade via Skype-ish på Eva och Peter som befinner sig på soliga Lanzarote. Jag lagade klart min mat och sen tog vi en promenad. Jag ville visa Marcus hur fint det var på Hjässan. Och tänk, vi fick en vit jul ändå!

De här dagarna har det varit Kellys tur och vara i onåd, efter att hon struntat i besöksreglerna och haft ner en glaskula från granen och släpat sitt gosedjur i askan i köket. Märks att våra två kvarvarande hundar inte besitter så värst mycket grace. Tur de har en viss charm ändå.

Under självaste julafton tog jag faktiskt inte mycket bilder alls. Mest på Idun i sin tomtedräkt. De får komma upp sen. Vi hade lill-jul med pappa och Co dagen innan med. Men just nu kände jag mest för lite ljusa vardagsbilder.

Idag har alla tagit det extremt lugnt, som sig bör – vi låg och drog oss väldigt länge i sängen, Idun låg och snusade till nära elva utan en tillstymmelse till hets över frukost.

Vi åt brunch i form av gårdagens rester och Marcus byggde ihop sitt lego som han fick i julklapp av mig. Jag tyckte det kunde vara på sin plats med en lekfull present. efter alla vuxenpoäng vi kammat hem det senaste halvåret. Och det slog väl ut.

Och jag satt och lurade på småfåglarna utanför fönstret som jag försöker locka att komma och trivas, så jag kan sitta och kika på dem. So far har bara en talgoxe och en blåmes återkommit och de har varit överallt runt här utom just vid huset och brödbitarna som jag lagt ut. Men de kanske är ovana vid att det är folk här och framförallt hundar. Vi får se om jag lyckas göra en Snövit till slut.

Och nere i köket står massa disk och jag måste packa upp min underbara julklappar och bära ut massa inslagsgrejer och porslin till bakstugan. Men har, förutom dagens promenad, bara legat i soffan och läst. Och tvingat mig till vila. För nu när jag har flera dagars ledighet framför mig, när julafton är över och vi ännu inte behöver börja planera nyår, då kommer melankolin. Jag känner samtidigt en inre stress över saker jag borde göra – som och ge mig ut i bakstugan och ta fram nästa års nya sortiment, öva mig i pralinskapande, ta nya bilder. Röja upp runt huset och åka till soptippen med allt. Rensa i garderober. Och samtidigt så är det jättesvårt och komma igång med det. Det liknar depressionen jag hade när jag var sjukskriven, och jag har mer än en gång övervägt att börja ta av mina antidepptabletter som jag har kvar. Det vore ju dock meningslöst, för det tar ju några veckor för alla substanser att stabilisera sig och vid det laget är den här veckan slut. Men tja, kanske för placeboeffekten.

Jag antar dock att det handlar om att jag haft en så intensiv tid nu, med mycket jobb, oro, analyserande och hjärntrötthet, och nu när det är lugn och ro och ledighet kommer allt ikapp. Jag försöker slå bort tankarna på alla borden och istället unna mig att stanna kvar i soffan, sova länge, låta disken vänta en dag till. Jag tror att det behövs, för jag är ännu inte bra på det. Men tänker att det kan bli lite bättre av och skriva av sig också. Håll tummarna!

Annars ska jag om en stund sätta mig och beställa hem en massa fina saker till företaget för det bidrag jag fick, skriva in datumet för chokladkursen i kalendern, och titta på nybörjarvideos på YouTube och fräscha upp mina symaskinskunskaper. För hur eller hur så har jag iallafall världens finaste familj, sambo och julklappar.

Kram på er!