Halvinvalid och slut på höns-lugnet

Jaha, det här gick ju inte riktigt som tänkt. Den här veckan, sista semesterveckan, skulle vi åka till Gränna, vandra, och jag skulle färdigställa alla nya produktidéer. Jag har under ett par veckors tid haft värk i vänstra sidan av höften/ryggslutet, men inte tänkt så mycket mer på det eftersom värk i ryggen är något jag har mer eller mindre konstant. Jag vet med mig att jag lutat mig framåt lite för mycket och inte böjt på knäna som jag ska.

I tisdags börjar jag märka att det gör så pass ont att jag har svårt att röra mig, sitta eller ligga under en längre tid. Promenera verkar gå hyfsat så länge jag går rakt, men när jag ska in i bilen har jag svårt att lyfta in vänsterbenet. För och inte tala om när jag ska ut ur bilen. Börjar då överväga och kontakta en kiropraktor nästa dag, tar några panodil och fortsätter kvällen med besök hos mamma. När jag kommer hem och det är läggdags, börjar jag bli riktigt orolig. Jag kan inte hitta en enda liggställning som det inte gör ont i, och värken blir bara värre. Efter ett par timmar har jag nästan panik, och går ner till soffan istället för och försöka vila i någon slags halvsittande position. Det går inte, och framåt småtimmarna har jag så ont att jag håller på och tappa det. Lyckas halvslumra nån timme av ren utmattning, och sen skriver jag desperat i tjejgruppen efter något starkare än panodil. Angelica, bless her, kommer förbi med alvedon forte och voltaren. Jag tar båda, och får lite, men kortvarig lindring. Ringer sen med Marcus hjälp runt till kiropraktorer så fort de öppnar. Har sån tur att min vanliga KP på Rygghälsan i Motala har en tid ett par timmar senare. Åker dit, han börjar knåda och dra, sen kommer det dreadade ögonblicket då han viker knä och höft över andra benet och ska häva sig på höften och knäcka till. Jag vet vad som komma skall, men har aldrig gjort det här när jag faktiskt haft ont. Den knivskarpa smärta som strålar som en supersnabb pil rakt genom ryggen och ner i benen är fruktansvärd! Tur att det bara varar en sekund eller två, men satan alltså… vilket var vad jag vrålade för full hals just i det knäck-ögonblicket…

Grejen är ju den att eftersom jag har skolios, är ryggen, bäckenet och höften lite vridet per default. Nån gång varje eller vartannat år vrider sig bäckenet så pass att det skapar rörelsehinder, oftast orsakat av något fellyft eller tokig belastning. I det här fallet sa han direkt att jag lutat mig framåt alltför mycket, bäckenet var ordentligt snett. Det syntes också när jag gick. Det han gör är och vrida och jämka tillbaka bäckenet till rätt position. Många nerver i kläm där under tiden.

Så ja, igår spenderade jag hela dagen i soffan med pizza och en cocktail av smärtstillande. Idag har jag varit uppe och rört mig och fått lite småsaker gjort, tradeat en påse godis mot något lite starkare från Malin som förhoppningsvis kommer få mig och sova lite inatt. The strong stuff alltså, inte Malin. Hon är ju halvblind just nu från en ögonoperation dessutom.

Så ja, snöpligt slut på semestern minst sagt. Inget Gränna och ingen vandring. Imorgon ska vi dock in till Linköping och lyxa till det med skaldjursbuffé. Får se om jag orkar med lite av produkttillverkandet i helgen. På måndag är det dags för session två av knäckeriet.

Så ja, i morse var det bara och gå ut och runt lite i trädgården med kaffekoppen för och mjuka upp kroppen efter en natt med två-tre timmars sömn. Första jag ser är hönsen som river för glatta livet i min squashrabatt. Tur för dem att plantorna hade blivit dåliga och ska kasseras anyway. I helgen hade det gått tre veckor sen hönsen fick ägg, och tyvärr blev det inga kycklingar den här gången. Så de fick sluta ruva, och nu är oordningen i trädgården återställd igen. Det sprätts och maroderas till höger och vänster. Men nu är det ju sluttampen för det mesta odlandet och jag är ändå inte i stånd och ägna mig så mycket åt det nu, så de får faktiskt hållas.

De har dessutom inte kunnat vara i den här delen av trädgården eftersom vi haft altanen emellan och satte upp galler vid ingången, men nu har vi faktiskt tagit bort bådadera så nu var det fritt fram. En helt ny värld öppnade sig!

Sträcka ordentligt på sig för och se vad som finns i de här stora intressanta lådorna.

Överväga om det är värt och testa ett skutt över salladsodlingen eller om matte kommer schasa iväg en då.

Och yes, såhär ser det ut nu bakom huset – altanen är väck! Vi hade ju planer på att glasa in, och använda oss av det bygge som redan fanns. Vid närmare koll dock så var hela räcket murket, plus plankorna som var längst ut. Så vi beslöt oss för och riva alltihop och använda den här biten som extra förvaring/odling innan vi bestämt oss för om, och vad vi ska göra med utrymmet.

Mycket intressant och rota efter även här, och nya utkiksposter också.

Lite ägg-skrock kommer det fortfarande från donnorna, så än är redena barrikerade.

Checka in stå-stilen!

Efter allt detta upptäckande är man värd lite chill i solen.

Och sedan lite mer chill ovanpå kojan. Har lagt på lager efter lager av trädgårdsris och annat jox här och nu är det så pass mycket att de kan klättra på det och reta grannhundarna.

“Vänta, jag ska också upp, gör plats hörni!”

“Jaha. Stod du där och fotade? Ja jag hoppas du fick en ordentligt bra titt på min bak då, hmpf…”

Nu ska jag leta rätt på de sista pralinerna jag sparat till en återförsäljare och som de ville ha imorgon, sen blir det soffläge igen tror jag, och en dejt med tramadolen. Ha en fin kväll!