Tack för all medkänsla under de här dagarna <3 nu känns det någorlunda som att jag är på väg upp till ytan igen. Första och andra dagen var hemsk. Själva proceduren gick fort, väldigt fort – men jag antar att det var för att Idun är mycket mindre, och hon var rätt uppspelt också. Sömnmedlet går fort ut i kroppen. Ena sekunden flängde hon runt mellan oss, i nästa lade hon sig ner och somnade. Och vaknade inte mer. Mamma och Lasse var med den här gången och hann precis, de kom samtidigt som veterinären. Efteråt drack vi kaffe, pratade minnen, och jag försökte hålla mig sysselsatt. Det funkade under…

Midsommar i år blev en lugn tillställning. Eller ja, jag är väl knappast känd för och rumla runt på någon midsommar egentligen, hehe. God mat och gott sällskap brukar vara det allra bästa. Jag hade haft i åtanke att kanske vara med i tjejgängets årliga firande, men när vi fick beskedet om Idun ändrades de planerna till att ta vara på den sista tiden så mycket som möjligt. Så vi bestämde att vi skulle äta ihop med mamma och Lasse på dagen, och sen spendera resten av kvällen hemma. Har massor fina bilder att visa men det får bli en snabb genomgång så länge. Idag är sista hela dagen med…

Jag är jätteglad över att det regnar så här mycket – verkligen. Förra sommaren har helt ändrat mitt perspektiv på regn. Det är nästan (men bara nästan) en fröjd att springa ut i hällregnet ideligen och tömma hinkar och kärl i de stora regntunnorna för att samla så mycket som möjligt. Men den här BLÅSTEN. Jag blir tokig! Visst, vi bor ute på åkern, det är extra mycket vind här, men KOM IGEN. Alla mina stackars odlingar och rangliga blommor i odlingslådan börjar se ut som att samtliga har extrem skolios – de lutar åt alla håll utom uppåt. De som varit ståndaktiga nog att inte knäckas av på mitten…